”svensk ojämlikhet ökar snabbast i västvärlden”

14896234483_6d5fcfeeff_z

Foto: Anders Löwdin

Stefan Löfven höll ett mycket engagerat tal idag i Vasaparken. Han inledde med att tala om Rysslands brott mot folkrätten,  att IS utgör ett fruktansvärt hot mot människoliv och människovärdet, om Gaza och Palmecentrets insamling och han uttryckte sin avsky mot den antisemitism. När det gäller Sverige så tycker jag att beskrivningen nedan från talet om hur skillnaderna  växer är i Sverige är mycket träffande:

”Men en sorg, som går genom så många samtal, brev och mail just nu, är berättelserna om hur skillnaderna i Sverige växer. Mellan stad och land. Förort och innerstad. Arbetande och arbetssökande. Mellan kvinnor och män, och mellan generationer.

Det är så många som är rädda att de här sprickorna ska slita isär Sverige.Jag är också rädd för det. Och när regeringen väljer att slå in kilar i de här sprickorna, så blir jag rent ut sagt arg.

När de väljer att sänka skatten, mest för de som har mest, oavsett hur mycket arbetslösheten stiger eller skolresultaten sjunker. När de väljer att straffa människor för att de söker arbete eller är sjuka, och beskatta pensionärer hårdare, oavsett hur många människor som slår larm om sin situation.

De har ju valt det här. Och nu siffertrixar de, grillar korv och dansar disco medan svensk ojämlikhet ökar snabbast i västvärlden! ”

 

SvT SR

Taggar: , , ,

Alla barn ska få hjälp med läxläsning i skolan

Alla barn ska få hjälp med läxläsning i skolan – i alla år, i alla ämnen, av kompetenta lärare. I skolan.

Se socialdemokraternas  film om skolan.

 

Taggar: , ,

Inte sannolikt att utförsäljning av Apoteket AB förbättrar tillgänglighet till läkemedel för den enskilde

Nu vill Centerpartiet sälja ut även Apoteket AB. Det finns därför anledning att titta närmare på rapporten  2014: 3 från Vårdanalys ”Låt den rätte komma in – Hur har tillgängligheten påverkats av apoteksomregleringen, vårdvalet samt vårdgarantin och Kömiljarden?”

Är det sannolikt att det kommer bli bättre tillgänglighet och lättare att få ut sina läkemedel på recept om Apoteket AB säljs ut? Antagligen inte. Så här skriver Vårdanalys:

” Samtidigt som antalet apotek har ökat upplever kunderna att det har blivit svårare att hämta ut receptbelagda läkemedel vid det första apoteksbesöket. Av de som har besvarat Vårdanalys befolkningsundersökning har fler än hälften av de som besökt ett apotek det senaste året upplevt att deras förskrivna läkemedel inte funnits i lager. Problemet tycks särskilt drabba de som hämta ut ett dyrt eller ovanligt läkemedel.”

”Drygt 60 procent av apotekspersonalen menar att förutsättningarna både för att tillhandahålla läkemedel omedelbart och inom 24 timmar har försämrats efter omregleringen.”

Det finns uppföljning av direktexpediering och 24-timmars uppföljning men det saknas också data i mätningarna som gör att man inte fångar allt som kunderna upplever när de går in i ett apotek och försöker få ut sina läkemedel på recept:

”Det är också viktigt att andelen direktexpedition som mäts i ovanstående inte inkluderar den andel kunder som lämnar apoteket i oförättat ärende, det vill säga de som varken köpt eller beställt sitt läkemedel.”

Att det är tre apotek istället för ett i köpgalleriorna är inte detsamma som  tillgänglighet när det kommer till Sveriges glesbygd och mindre orter:

Antalet apotek i glesbygd riskerar att  minska eftersom kravet på att behålla dem som fanns vid överlåtelsen nu har löpt ut. När det gäller apoteksombud så har staten som ägare instruerat Apoteket AB att behålla ombud på orter där det behövs för läkemedelsförsörjningen fram till sommaren 2015. Däremot sker inte några nyetableringar. Dessa riskerar alltså att försvinna, både efter 2015 och om Apoteket AB försvinner. Dvs att tätorter har tre apotek i samma galleria men i glesbygd och mindre orter riskerar apotek och ombud att försvinna.”

Det finns verkligen mycket att ta till sig i denna och andra rapporter men ungefär den sista åtgärden för att förbättra detta vore väl att sälja ut Apoteket AB?

Skriv på namninsamlingen för att inte sälja ut Apoteket AB

Taggar: , ,

Att förneka kvalitetsbrister i vård och omsorg

En avvikelserapport skrivs på medicinkliniken på Västerås sjukhus när det kommer in en äldre kvinna från gruppboendet Södergården som Attendo driver. De skriver att ”Patienten är väldigt smutsig. Ligger gammal smuts/avlagringar kring nyckelben, armhåla och händer. Även väldigt flottigt hår. Uppenbarligen har kvinnan inte blivit omhändertagen adekvat omvårdnadsmässigt”. Hon väger 39 kg till sina 170 cm och har enbart BMI på 13,5 och rapporten konstaterar att hon är gravt undernärd. Detta föranledde  utföraren Attendo att gå i svaromål och deras svar går ut på att de inte har gjort något fel i det enskilda fallet eller i något annan del av sitt uppdrag heller. Attendos regionchef vill bestämt avvisa att det fanns brister i näringstillförseln. I kvalitetsuppföljningen har de fått godkänt efter att först få kritik på vissa punkter, och de rapporterar minsann avvikelser även om det inte verkar finnas.  Det är dock inte skrivet någon avvikelse på  Södergården.

Detta är en perfekt illustration av det som beskrivs i boken ”Välfärdsfabriken”: att boende och patienter vårdas av människor och att uppföljningssystem och beställar-utförarsystem har stora brister och även kan missbrukas. Beställaren gör en uppföljning som finner brister och utföraren skriver dokument som säjer att det är åtgärdat, men egentligen har inget hänt. Här förnekar dessutom utföraren det uppenbara: att det inte skrivits avvikelserapporter och att det är brister i näringstillförseln. Det är människor med rätt utbildning, rätt inställning till sitt arbete och rätt förutsättningar i form av tid och att de t ex känner och får en relation till dem de ska  vårda som skapar kvalitet. Det är vad som krävs och om utförare inte lever upp till detta så blir det ingen kvalitet.

Således finns här en vanvårdad kvinna som väger 39 kg vilket föranleder medicinkliniken att skriva en avvikelserapport som är skrämmande att läsa. Men Attendos kvalitetssystem visar minsann inte på några brister.  Kommunens kritik på vissa områden är avbockade och Attendo har  inga problem med näringstillförseln i sina boenden enligt regionchefen. Men de verkar ha uppenbara problem med verkligheten. Kanske borde de pröva att tillsvidareanställa tillräckligt med utbildad personal på heltid, vilket är ett gammalt beprövat sätt få kontinuitet och kvalitet i vårdverksamheter? VLT

Taggar: , , , ,

Välfärdsfabriken – en läsvärd bok

20140713_204242

Välfärdsfabriken är en mycket läsvärd bok av Kristina Mattson om systemskiftet inom den offentliga finansierade sektorn – skola, vård, statliga myndigheter. I systemskiftet ingick New Public Management och i det tankesystemet fanns från början en kamp mot professionernas självständighet  –  läs här läkare och lärares professioner. De var tidigare starka och självständiga och styrde sin egen profession via sin kompetens och etiska riktlinjer. De lät sig inte styras av administrationen/byråkratin. Men det är annorlunda nu. Det har till slut blivit kvästa och ny styr byråkratin. Det ligger mycket i detta. Över huvud taget så känner jag igen mig i många av hennes beskrivningar av historiken men även i nutida berättelser. Hon har gjort mycket research och låter riktiga personer berätta om sitt yrkesliv. Analysen av allt detta är svår att göra, och det kräver mycket mer forskning för att få syn på hur detta verkligen förändrat samhället.

Jag tror att en politisk åtgärd är att fler anställs i den praktiska operativa verksamheten – inte i administrationen, inte i granskningsfunktionerna. Fler anställda personer behövs i äldrevården, hälso- och sjukvården och skolan.

Taggar: , , ,

Läxhjälp till alla elever!

Skrev en insändare till Mitt i Sollentuna 20140330. Vi vill att alla elever ska få tillgång till läxhjälp,  i alla skolor. Det vill inte moderaterna,  då de tycker att det räcker med att bara vissa elever får tillgång till läxhjälp. Tyvärr blev vårt förslag avvisat på barn- och ungdomsnämnden i förra veckan. Sollentuna behöver en ny majoritet som ser alla barns behov.

Arbetsmiljön i Sollentuna skolor

(ur vi i Sollentuna 20140208)

En sak är säker, och det är att renoveringen av Sollentuna musikklassers lokaler i Häggviksskolan och även vissa andra delar av Häggviksskolan är eftersatt sedan lång tid. Frågan är varför? Det gick inte att få svar på i debatten om skolmiljön i fullmäktige i onsdags (punkt 8 c). Den nytillträdde ordföranden svarade så gott hon kunde på frågorna men det var en del hon inte visste, t ex vilken tidplan det finns för den rejäla renovering som behövs? Och varför det går så oerhört långsamt? 10-15 år verkar vara den tidsperiod som gäller för renoveringar av skolor i Sollentuna.

Helenelundsskolan, Eriksbergsskolan och Sollentuna musikklasser är alla exempel på att kommunen inte klarat av sitt underhållsansvar. När det är upptäckt så klarar majoriteten inte av att få skolorna i bra skick inom rimlig tid. Och detta beror inte på brist på pengar. Varje år gör  kommunen inte ens av med sin investeringsbudget för trafik- och fastighetskontoret utan lägger de många miljoner som inte använts på hög i banken – en hög som växt sig orimligt stor och inte gör nytta i verksamheten. Vi vill använda pengarna till investeringar för det som är budgeterat eller flytta pengarna till andra objekt om det kommer hinder i vägen. Huvudsaken är att pengarna används. Vi vill också att det kommer en plan NU för Sollentuna musikklassers lokaler och ett beslut om att skyndsamt åtgärda det som krävs.

 

Fler barn i hushåll med låga inkomster och 87 miljarder i budgetunderskott

Det är fler barn nu (8%) än 2007 ( 6%) som lever i hushåll med låg inkomststandard. Samtidigt har andelen hushåll med hög inkomststandard ökad rejält under samma period. Som detta är räknat enligt SCB så kan man tydligt se jobbskatteavdragens effekter, eftersom det handlar om disponibel inkomst i relation till baskonsumtion. Minskad skatt, framför allt för höginkomsttagare har bidragit till detta. Samtidigt har regeringen åstadkommit ett budgetunderskottet på 87 miljarder under sina regeringsperioder hittills.

Bra att folkpartiet backar och tar socialdemokraternas förslag om skolkommission

Den 11 december 2013 skrev Stefan Löfven och Ibrahim Baylan i SvD att det krävs en skolkommission. De skriver ordagrant att ”Vi vill därför inrätta en skolkommission som ska bestå av de främsta skolforskarna i Sverige och internationellt.” Detta förslag fick då inte gehör från folkpartiet, som avvisade förslaget den 17 december i en riksdagsdebatt. Det de hade att komma med då efter PISA var något om att låsa klassrumsdörrarna.

Idag, knappt en månad senare den 15 januari 2014, vill även Jan Björklund (FP) ha en skolkommission. Det är mycket bra att folkpartiet backar i denna fråga. Men inte heller han verkar ha läst socialdemokraternas förslag i detalj, eller om han medvetet vill desinformera för att det ska framstå som om FP har gjort något själva, då han säjer: ”Jag har uppfattat det som att de vill ha en partssammansatt kommission..Det här är en vetenskaplig kommission, en oberoende granskning som också kan säga obekväma sanningar.” Vilket var precis vad S föreslog i december. En kommission av forskare, svenska och internationella.

Inte heller SvD har läst på ordentligt. De skriver i dagens artikel att S endast ville ha svenska forskare, vilket inte stämmer enligt debattartikeln i deras egen tidning den 11 december.

Undra om FP och M kan komma på något eget förslag framöver när det gäller skolan?  Eller kommer de även fortsättningsvis med fördröjning ta socialdemokraternas förslag och lansera dem som sina egna?

Inte mindre än två artiklar är skrivna idag av SvD om FP:s ”förslag” här och ”här”. Undra om SvD skrev någon om socialdemokraternas förslag om skolkommission?

DN Politism
 Lärarnas nyheter
Blogg: Martin Moberg  Roger Jönsson

Sänkta arbetsgivaravgifter för unga – ineffektivt

Sänkta arbetsgivaravgifter för unga: En dyr reform som skapat få nya och väldigt dyra jobb.

Institutet för arbetsmarknad- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) publicerade 20131220 en rapport som hette ”Sänkta arbetsgivaravgifter för unga”. I korthet gav de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga mellan 19 och 25 år 6 000–10 000 nya jobb på kort sikt och bruttokostnaden per jobb beräknas till någonstans mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor. Rapportförfattarna understryker att de siffror som presenteras i rapporten sannolikt överskattar nedsättningens sysselsättningseffekter, och därmed underskattar kostnaden per skapat jobb.
 
För utlandsfödda – där sysselsättningsgraden är omkring 20 procentenheter lägre än för unga i stort – finns ingen sysselsättningseffekt över huvud taget. De som registrerat sig som arbetslösa verkar inte ha hjälpts av reformen alls.

Sysselsättningen var markant högre för de med kvalificerad yrkes-utbildning (KY) men det finns tecken på att arbetsgivare byter ut 26-åriga yrkesarbetare mot 25-åriga sådana.

Det är dessutom möjligt att den sysselsättningsökning som faktiskt skedde för målgruppen delvis var på bekostnad av äldre arbetskraft.

När denna rapport kommenteras av Annie Lööf i Aftonbladet så kan jag konstatera att hon inte har något förtroende för forskningen. Hon menar att IFAU:s rapport inte gör att hon tvekar när det gäller reformens effektivitet, eftersom hon har pratat med några arbetsgivare som minsann varit positiva. Intressant slutledning. En forskarrapport som efter alla konstens regler tittar på variabler över hela Sverige, döms ut av en minister för att hon pratat med några arbetsgivare som minsann tyckte att reformen var positiv. Det är ju dessutom många andra som uttalat sig negativt. Riksrevisionen, Finanspolitiska rådet m.fl. 
Det är ibland lätt att i förväg veta vilka politiska beslut som ger effekt. Men om åtgärderna visar sig vara verkningslösa eller ha negativa effekter så måste de omprövas. Men det verkar inte alliansregeringen klara av.

Sammanfattningsvis så är sänkta arbetsgivaravgifter för unga tveklöst en mycket dyr reform med mycket marginella effekter. Det har varit riktigt tyst i borgerlig media om den här rapporten. Korta TT-telegram, inga rubriker. Konstigt? Nej.





SvD:s faktakoll – men det var före IFAU:s rapport kom. SvD

Blogg: Röda Berget

 


 

Top